Time flyes,

och idag är Noel 10 veckor gammal!
Är för tillfället en trött och sliten själ, men pånyttfylld efter häng med bästaste Tc och Benji!






Avslutar i samma anda, med ett glas rose´på Ullas balkong.
Top notch helt enkelt!
:)


Puss & kram!

Trallvänligt

utav bara faaan!


Liten

har hunnit bli 2 månader och avfyrade det första direkta leendet till sin mormor i lördags!
Dagen efter fick pappa smaka på härligheten och sen var det min tur!

Gosen!!

Nu mera kan han också ligga och samtala lite för sig själv, gurgla och grymta utan illskrik som kontenta...
Det händer grejer!

:D

Idag bär det av till BVC för att se om han tjockat på sig ännu lite mer, förra gången hade han ökat 1 kg på 2 veckor.

Det går fort i hockey!



Mitt hjärtegull!


Halebop ooohhoohhhhoohhhhhh






Är ni med mig folks?

Hahahaha,
HUMOR!

:D

När vi byter ut stan

mot landet är det flera i familjen som stortrivs!



:)

Idag

är jag lite down and blue.

Jag har ingen egentlig anledning till att vara det, men it´s just one of those days.

Faktorer som spelar in är att Noel de senaste kvällarna har gall- skrikit i x antal timmar, och ingenting hjälper som tröst, (Kvälls-kolik?!) min bästaste Tc är hundratusentals mil bort i ett varmt land där jag inte är, och att jag inte ens kan shopa för att muntra upp mig då Akeelas räkning hos veterinären gjorde ett hål i min plånbok som lär ta ett par månader att räta till!


Gnälla bör man,
annars dör man?
Förmodligen inte, men det känns ialf lite bättre sen ;)

Jag längtar efter att hänga i parken, kvällar i stugan och
balkongmys med tjejerna varma sommar nätter.

Som tur är så behöver jag förmodligen inte vänta så himla länge till.
Snön är ju ialf väck ;)

Praise the lord for that!

Nu står promenad på agendan, fortfarande bara jag och Noel eftersom Keela räknas som krympling en stund till.


Över och ut folks,

puss!

Någonting

hände mellan 2006 och boten anna, och nu.

Skit samma vad egentligen,
titta bara.




Seriöst.

Godis ju!


;D

Jag vet,

att uppdateringen här inte riktigt är vad den borde men till mitt försvar så är jag väldans trött för tillfället...

Noel visar rent bildligt här nedan vad jag talar om!



;)

Snart på banan igen!

Puss så länge

Emelies främsta nöje

är att leka kurragömma,
och helst av allt då med Fredrik!



Han är liksom på en helt annan nivå än vi andra...



;)

worst case

scenario i mitt förvirrade tillstånd skulle ju vara att glömma hunden eller ännu värre ungen, säger jossan och skrattar.

Worst case scenario är tydligen här...

Jag lyckades förtränga att jag hade hunden med mig när jag handlade, för hon var inte med när jag gick därifrån!

Shiiiit folkens,

nu är jag faktiskt rädd på riktigt.



har ni hört uttrycket

"ammnings-hjärna"?

Människor runt omkring mig har varnat och flaggat för att det kommer att komma men jag trodde mig kunna överlista sådana syndrom.
(Wonder-woman ungefär!)

Icke kan jag säga folkens.

Idag ringde min kära sammanboende och frågade vad f*n jag höll på med.

En granne hade i sin tur, ringt honom och informerat om att vår bil nyckel satt i dörren, och dörren STOD PÅ VID GAVEL.

Scheisse.

Asså seriöst,

vart ska detta sluta?


Jag är på farlig mark!






I badkaret

trivdes Noel som fisken i vattnet!
:)


Igår var det dags

för återträff med föräldragruppen!

Sist vi sågs var vi en k samling med tjocka människor,
denna gång var vi alla något smalare och ytterligare gemensamt är att vi alla har en bebbe på armen istället för i magen!

Skit kul vare :)

Babyboom.

Noel var sist ut i världen och också minst av alla i högen.

Från vänster lilla Meja, Olle, Noel, Arvid och Jack.



På bilden saknas dock 1 stycken goding, Ines, som hunnit rymma innan allting skulle foto-dokumenteras ;)


Inatt sov Noel från 00-01, var sedan vaken till 03:30. Sov till 05:00 och har hållit låda sen dess.
Lugn och fin så länge jag håller i honom, men hysteriskt arg när jag lägger ner honom någon annanstans.
(Tempramentet är inte mitt, i wonder as i wonder....hmmm...:P)

Huuuuh.

Skiter i att försöka mer, utan ger mig istället ut på promenad i solen då jag planerar att fullkomligt lapa i mig D-vitamin!

Till BVC också och hoppas på att Noel blivit nåt gram fylligare idag...

Catch ya later folks.

Pusselipuss!

Om nätterna

använder Liten alla röst-resurser han har, och blir till slut alldeles hes.
Krax kallar vi honom.
Idag  tog det ut sin rätt och han har sovit mest hela dagen, jag har till och med hunnit färga håret.

WOW.



Tänk om han bara kunde sova så här gott om natten !



Beskåda en utslagen groda ♥


Lyckans Minut

Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick?
Att fjärdarna gnistra och jorden är varm,
och himmelen utan en prick?

Vad är det för tid, vad är det för år?
Vem är jag? Vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med solblekt hår,
hur fick jag dig i min famn?

Jag lever. Jag lever. På jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst millioner år
på denna enda minut.


Min lilla grodprins

har fått en böld på huvudet.
Under förlossningen så hörde inte barnmorskan hjärtljudet och förde då in en slags skruv som sattes i Noels huvud för att mäta hans hjärtslag och första försöket misslyckades, han hade därför ett litet sår efter den där manicken på huvudet.
I slutet av veckan så svullnade såret upp och igår var den rejält stor, tills den sprack inatt.
Då blir man lagom nojjig.
Baskilusker i tusentals överallt, och spädbarn som är så känsliga...
Vi fick åka in till akuten, och därifrån till avdelning 26 där sköterskorna var ur-gulliga!
Såret baddades, en lock på prinsens huvud föll för att kunna sätta kompress och nu har han en slags mössa som ska hålla den där kompressen på plats tills vi ska tillbaka till sjukhuset på måndag för att få svar på odlingen, och titta på såret.

Noel verkar inte alls lida av denna huvudbonad, men jag lider åt honom, för honom.

Min stackars lilla groda,
titta bara så han ser ut!
:)



Allt klär ju en skönhet dock....
;)


Idag är det en vecka sedan

jag låg på bb och råmade.

Här är den absolut sista bilden på magen, när värkarna satt igång↓



morgonen efter fanns han hos oss, detta underbart vackra barn !
Vi tar tillvara på tiden,ligger och bara tittar, beundrar miraklet som vi tillsammans skapat,
vårt kärleksbarn.
Det bästa vi någonsin gjort.


Noel ♥





Den 25 februari 2011

är den häftigaste dagen i hela mitt liv.

Den bästaste av bästa dagar,
klockan 06:42 skådade vår vackre Noel världen för allra första gången ♥






Jag vet nu,
att den vackraste stunden i livet var den när du kom !

Idag

är jag och Keela två kraschade satar i varsitt hörn av soffan.




Bara bild på lillan bjuds, då jag inte längre får plats i linsen.


Jag vaknade 07:00 av ett stadigt illamående, och lillan drabbades några timmar senare av samma lika.

Hennes resulterade dessvärre i 2 "pizzor" på golvet, som jag ialf hitills sluppit.

Är välsignad med världens mest omtänksamma mamma som pilade över och lät det sjuka lilla djuret uträtta sina behov, medans jag fick fortsätta soffligga i godan ro.
Tack bästa! ♥


Pratar uppmuntrande med magen om att det är världens hållaballooua och skit kul i världen utanför och försöker lite milt att "peppa" honom till att komma ut och kolla själv.
Har inte funkat hitills men jag lovar att berätta om det skulle lyckas!


Klart slut, för nu.





I och med

att jag expanderat ut till michelin-size och helst tillbringar min vakna tid i liggande läge så har min hund tvingats go with the flow om man uttrycker sig så.
Inte för att hon är den mest aktiva jycken från början, no no.
Ni som känner na vet ju att hon är en fullfjädrad soffpotatis hon med, fast livsnjutare låter bättre? ;)


Hur som, så har vi ju ialf haft våra långa promenader runt hästhagen som senaste månaderna då gått fet-bort.
Men de gånger jag kikat över kexchokladen och sett hennes längtan efter något annat än "cops" på tv och mys med moi så får jag en släng av extremt dåligt samvete. Så skedde igår.

Så idag så packade jag och morsan ryggsäcken, termos och suprise, Kexchoklad! och begav oss runt rynningeviken med 2 enormt glada lösspringande hundar.
Vi hittade på vägen ett slags utsiktstorn för fågelskådare där vi satte oss och njöt av en kopp kaffe i solen...




(Kirre gav mig rådet att springa på marieberg så förlossningen kommer igång, men eftersom shopping inte är mitt främsta intresse just nu  utan nästintill ger mig en allergisk reaktion, så kom jag att tänka på att jag läst att man kan "påskynda" genom att gå långt också, så lite av en baktanke hade jag kanske också!)
Dock till ingen nytta, för ingen Romeo i sikte!

Han verkar helt enkelt trivas väldigt bra där inne

:D

Nåja, samvetet gentemot hunddjuret är ialf dövat för en stund, det var en väldigt fin dag och jag kommer att somna ovaggat inatt!



Lets stay in touch,

kisss!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0